Det har varit en intensiv vecka med mycket sightseeing och mycket jobb. I måndags for vi runt på ett flertal möten för att styra upp vårt projekt. Vi träffade massa folk och utbytte ett flertal visitkort - att ha egna visitkort är nästan ett måste på en sådan här resa. Vi planerade även in ett antal besök på de anläggningar vi ska utvärdera.
Tisdag eftermiddag tog Krishna och Bikash (som jobbar på Guest Houset) med oss till kvinnofestivalen i Pashupatinath. Alla kvinnor var den här dagen lediga från jobbet för att fasta i 24 timmar och stå och köa till templet i 5-6 timmar där de sedan skulle be för att deras makar ska få ett långt liv. Kuriosa: Nepal är ett av de få länder där män lever längre än kvinnor (wikipedia, 2012). Efter Pashupatinath gick vi vidare till Boudhanath, som är en av de största stuporna i världen. Har man tid och lust kan man gå runt stupan 13 gånger för att få bättre karma, men gör man det 108 gånger är det ännu bättre. Krishna agerade superguide och matade oss med information om kultur, religion och historia. Vi fick bland annat reda på varför det var bättre att gå runt stupan 108 gånger, men den detaljen har vi tyvärr glömt bort.
På onsdag åkte vi till Godavari och ett barnhem som installerat en biogasanläggning för ett par år sedan. Deras biogasproduktionen är för tillfället ur funktion av oklar anledning. Man misstänker feldimensionering alternativt att temperaturen i digestern påverkas av grundvattnet som ligger väldigt högt i området. Detta ska vi dock utreda ytterligare. Tanken var att besök till fler anläggningar skulle utföras på torsdag och fredag men dessa blev tyvärr inställda då ingen hade möjlighet att följa med oss.
Fredag eftermiddag var det dags för nästa tur tillsammans med Krishna och Bikash. Den här gången åkte vi ut till en mysig by utanför stan och vandrade genom risfält, matade hundar och lekte med Nepalibarn. Än en gång matade Krishna oss med en massa information och frågade efteråt om han hade berättat för mycket för han började tappa rösten. Kvällen avslutades i Thamel på OR2K, som är en vegetarisk turistrestaurang. Väldigt mysig inredning, god mat och gott sällskap = bra fredagkväll!
På lördag var det dags för RAFTING! Uppstigning 04.45 då vi skulle åka buss norrut mot den tibetanska gränsen. På vägen fick vi se en skymt av Himalaya för första gången sen vi kom hit. Det var otroligt vackert! Floden vi raftade på heter Bhote Kosi och har en svårighetsgrad på 4+ (skala 1-5) nu efter monsunen. L blev smårädd efter säkerhetsgenomgången och även M som har raftat förut blev lite skakig. Vi fick bl.a. lära oss kommandona HOLD ON, GET DOWN och THROW YOURSELF RIGHT/LEFT, vilka vi fick god användning för. Floden var riktigt hemsk, det var inte lugnt en enda gång och alla åtta fick paddla på tills man var helt slut i armar, ben, rumpa och rygg. Flera gånger blev vi helt översköljda av det friska vattnet, men eftersom solen sken och det var cirka 30 grader blev man snabbt varm och torr igen (i någon minut i alla fall innan nästa fors splashade ner oss). En av killarna hade med sig en vattentät kamera och filmade den två timmar långa resan så förbered er på filmvisning när vi kommer hem!
Vi hade bokat en tvådagars tur och var peppade på att övernatta i skogen men vi fick istället bussa till ett lite lyxigare sovställe. På bussen fick L sitta bredvid en Nepali-läkare som först verkade trevlig men sen började att undersöka Ls händer och konstaterade då att L kommer att utvecklas till ett "psycho", L försökte skratta bort det men han konstaterade bara "its a fact". Bussupplevelsen var i övrigt väldigt trevlig då man åkte genom ett landskap fullt med vattenfall, berg, floder, idylliska byar och en exploderande grönska. Efter några timmar kom vi fram till The Last Resort - ett äventyrscentrum som bland annat tillhandahöll världens högsta bungyjump (160 m). Där fick vi oss ett stort tält med de hittills mjukaste sängarna och dagen efter spenderade vi åt sol, bad och läsning vilket var lämpligt eftersom våra kroppar var fruktansvärt ömma efter raftingen.
STATUS
Mage:
M - 1 dålig dag
L - 2 dåliga dagar
Kött:
M - 6 måltider
L - 4 måltider
Alkohol:
M - 0 enheter
L - 0 enheter
Yoga:
M - 11 classes
L - 8 classes
Böcker avslutade:
Into Thin Air
Återvinningsstation, här sorterar man för hand ut all plast.
Pashuputinath, här ser man den sista biten av den långa kön med rödklädda kvinnor.
I Nepal betalar man enbart för drycken när man köper läsk - flaskan lämnas tillbaka för återvinning, utifrån erfarenhet rekommenderar vi därför att inte promenera iväg med läsken.
Bikash, Maggan och Krishna vid Boudhanath.
Barnhemmet i Godavari. Under de tre cementlocken är tanken att biogasproduktionen ska ske.
Anaerobic baffled reactors och constructed wetland i Godavari.
På utflykt till byn Kokhana utanför Kathmandu.
Middag på OR2K i Thamel.
Medan vi satt och väntade på avfärd mot forsränningen klev en Sadhus in i vår buss och gav oss ett långt liv genom att kleta röd gegga i våra pannor och ge oss en hög blomblad.
Uppe på bungy jump - bron. Vi övervägde länge om vi skulle hoppa nu när vi ändå var på världens högsta och kanske även vackraste plats för bungy jump.
Hela gänget samlas för säkerhetsgenomgång.
Redo för rafting!
Rafting avklarad.
I Nepal raftar man tydligen med kläder på, vilket var synd för L som inte hade med sig något ombyte och fick gå med rumpan bar! Nejdå, hon fick sätta på sig de blöta byxorna igen, eftersom det är viktigt att täcka både lår och axlar här.
Utanför vårt tält på The Last Resort.
Maggan inne i tältet.
Här göttar vi oss i gräset tillsammans med jättegräshoppor, jättespindlar, jättemyror och...
...BLODIGLAR!