Grottor, båtar, tuk-tuks och bussar...

Efter att ha spenderat några dagar i det stora Luang Prabang (LP) beslutade vi att he oss norrut mot det lilla gemytliga samhället Nong Khiaw (NK). Lugnt och fint och hilligt! Där spenderade vi ett par dar med att ligga i hängmattan, läsa böcker, chilla vid flodbanken och promenera till en grotta i vilken lokalbefolkningen gömde sig under the Secret War 1965. Där fortsatte vi även att äta gott - röd curry, sweet and sour chicken, lemon shakes... Efter detta supermys ville vi bege oss mot Laos södra delar men insåg snabbt att vi först var tvungna att ta oss hela vägen ner till Vientiane igen (= precis samma väg som vi använt många långa timmar för att ta oss norrut på). För att göra resandet tillbaka lite mer äventyrligt bestämde vi oss för att byta ut minivanen mot en slow boat den första sträckan ned till LP. Vi såg fram emot en solig, härlig tur med fantastiska vyer, men när vi kom till hamnen insåg vi dock att det där fanns väldigt mycket folk och väldigt få båtar... Vi blev inklämda tillsammans med 20 andra i en båt lämpad för 10 pers. Man kunde knappt röra sig under den sex timmar långa resan och träsmak i de nedre regionerna var ett faktum.

I LP hittade vi en nattbuss (AC-buss) ner till Vientiane vilket kanske blev den omysigaste resan hittills bestående av 12 timmar med tokhög Laosmusik, trånga säten och öppna bussfönster - M mådde psykiskt dåligt (de delade även ut spypåsar i flera omgångar som utnyttjades väl av bussgrannar). Väl framme i Vientiane blev det en ny buss till centrala delarna av landet för att titta på en spektakulär grotta - Kong Lo Cave. En flod har format en 7,5 km lång tunnel under ett berg och i slutet av tunneln ligger en liten by dit man bara kan ta sig genom grottan. Färden genom berget var mörk, fuktig och lite läskig men samtidigt var det en helt fantastisk upplevelse!

Stoppet vid Kong Lo Cave blev mindre än ett dygn - vi kom till byn Ban Kong Lo sex på kvällen och åkte därifrån efter lunch följande dag då resan söderut mot Vietnam tog fart. Första delsträckan från Ban Kong Lo bestod av 6 timmar tuk tuk (den större varianten som egentligen mer ser ut som en sunkig jeep) och därefter blev det 4 timmar vanlig buss, där de återigen tryckt in alldeles för mycket folk. På dessa 10 timmar tog vi oss ner till Savannaketh som ska vara Laos andra största stad, vi har dock aldrig varit i en mer död stad på kvällen än denna (förutom möjligtvis Arvika). Vi irrade runt ett tag och fick till slut tag på det mest sunkiga boende vi någonsin haft. På väggen hängde en del roliga trivselregler:

You may not play cards in the room

You may not make naked movies

You need to tell the reception before calling the police

Japp... Och förutom detta var det fullt med kackerlackor som på natten gärna genade över L i den sköna sängen (läs hemska fängelsebritsen). Pigga och utvilade gick vi upp tidigt dagen för att fånga nästa buss till Danang i Vietnam. Till vår stora förvåning och lycka var det en sleeping bus (dock hade det vart lovely att ha denna på natten istället för på dagen)! 

Vi fick även höra ett ordspråk om hur chilla Laoiterna egentligen är: Vi har ett risfält, Vietnameser är där varje dag för att sköta om sin odling och se till att det växer, thailändare åker dit och tittar på när riset växer och laoiter sitter hemma och lyssnar på när det växer. 

  

Vid Vietnamgränsen blev vi stoppade ungefär fyrtioelva gånger. Det var stämplar, betala för stämplar, visa stämplar, dubbelkolla stämplar, hitta igen bussen som åkte ifrån oss, checka väskor och utföra hälsokontroller (tydligen var vi tillräckligt friska för att släppas in i landet, temp 36 respektive 36,5 grader celsius). Vi kan nu checka av Laos i Tripadvisor och konstatera att det är ett land som är väldigt chill, fullt med gröna hills och lämpligt för mountainbiking. Vi avslutar med en lista över de fordon vi har provat i det här landet (rangordnade utifrån bekvämlighet):

1. Tube
2. Sleeping bus
3. Kajak
4. VIP bus
5. Local bus
6. Tuk tuk större variant (som sunkig jeep)
7. Mountain bike
8. Tuk tuk mindre variant (som moped med släp)
9. Minibus
10. Slow boat
11. AC bus

Long boats vid floden i NK.

Vi bodde i en av dessa Bungalows där vi hade våra egna hängmattor!

På vägen till grottan lekte vi lite med smågrabbarna, som älskade att bli fotade.

'

För att ta oss till grottan var vi tvungna att passera en hemmagjord bro.

Ingången till grottan ser ut precis som en dödskalle. Nästan som Fantomengrottan faktiskt.

M leker lite i håligheterna. 

Skypedate med Angelica i Vancouver och Elin, Frida, Ricardo och Ida i Uppsala.

Coconut Bar&rest var vårat favoritställe i Nong Khiaw, god mat, mysig miljö och enda stället som hade wifi... 

Den härliga båtturen från NK till LP uthärdades i denna fullpackade slow boat.

Inklämda och oroliga över att det läckte in vatten uthärdade vi ändå den sex timmar långa färden.

Stor tuk-tuk med mycket folk.

Oreos på local bussen...

Kött på pinne är kanske den mest förekommande gatmaten, från vänster: korv på pinne, get på pinne, småfågel på pinne, småfågelhuvud på pinne respektive råtta på pinne.

Laos = fantastiska landskap!

Ett av Ls favorite moments. Tre timmar i liten tuk-tuk, vinden i håret, en bra bok, vackra landskap och solnedgång, mumma!

Buss mot Savanaketh - såklart utnyttjas utrymmet i gången till sittplatser!

Sleeping buss, här mådde vi gott!

Vandring mot Kong Lo.

På väg in mot grottan...

...

Inne i grottan fanns enorma stalagtiter och stalagmiter - läckert!

Byn på andra sidan grottan. Ute i byarna ser husen vanligtvis ut på detta sätt.

Vi skippade den klassiska fiskpedikyren i Thailand men L hittade här en gratisvariant i Laos som troligen funkar minst lika bra!

Fjärilen är stor som en knytnäve och M jobbade ett tag innan hon lyckades med detta masterpiece!

Vid gränsen: Här köpte vi upp våra sista Laos Kip på något slags vietnamesiskt bakverk - tyvärr vare inte jättegott...

Tema vatten i Laos

Flygresan från KTM till Bangkok tog 16 timmar (10 timmars break i Mumbai). När vi kom fram var vi småmör och tog oss tillsammans med en elddansande dansk till ett shysst och billigt guest house i närheten av kao san road. Vi göttade oss med massage, pedikyr, shopping, pad thai och världens (näst) godaste youghurt. Det blev en natt i Bangkok för att dagen efter bussa norrut mot Laos. Bussresan började med att vi blev upphämtade vid guest houset, 45 minuter sent av en snubbe med cykel (!). Vi hade förväntat oss hämtning av en taxi/tuk-tuk men fick istället springa efter cykeln med våra tio väskor i stekande hetta. Vi hedde oss på en VIP-buss som vi somnade på bums. 22 timmar senare nådde vi det lilla samhället Vangvieng som är känt som det tidigare partyparadiset. Här brukade folk tuba nerför floden och hälla i sig öl på de många barerna som fanns vid strandkanten. Efter att ha haft fem dödsfall på en vecka tvingades man dock stänga ned barerna och Vangvieng är numera en spökstad. Väldigt tråkigt för det finns otroligt mycket spännande att göra och byn är fint belägen mellan gröna kalkstenshills. 

Första kvällen spenderade vi på jungle pub där M utklassade en australiensisk gubbe i pool. Dagen efter blev dock intensiv. Vi startade tidigt med att hoppa på en mountainbike och trampa mot the blue lagoon. Vägen var en rocky dirt road (med betoning på rocky) och det blev ett stopp halvvägs för att bestiga ett av hillsen. Vi insåg inte innan vad vi gett oss in på men stigen mot toppen var igenvuxen, brant och minst sagt slippery. Vi kämpade oss uppåt utan att ha en aning om hur långt det egentligen var - svetten dröp om oss (speciellt om L), vi träffade en hög spännande insekter på vägen och en fransos (det kryllar av dem i Laos) vi mötte varnade oss för snakes. Vi tog oss dock hela vägen upp och ner och kunde sedan fortsätta vår färd mot the blue lagoon. På vägen dit höll vi på att bli lurade in på fel väg av några locals som ville tjäna en extra hacka men ett par tyska turister varnade oss innan vi hamnade i fällan. Väl framme vid the blue lagoon blev det bad för hela slanten. Vi fick dock lite bråttom när vi kollade på klockan och insåg att vi bokat kayaking 45 minuter senare så det blev raka vägen tillbaka till Vang Vieng. Eftermiddagen spenderades på floden och det blev tre timmar kayaking (+ simning) i klass 1-2 rapids, heeeelt underbart! På kvällen gick vi ut och drack ett par godrinkar och åt röd curry respektive laps med sticky rice (klassisk Laosmat). Efter detta blev det sovmorgon och vi la oss sedan i varsin tube på floden tillsammans med en flaska pepsi och en vatten på släp. En perfekt dag i strålande sol!

Nästa Laos-stopp blev Luang prabang (world heritage city). Denna stad är tydligen ett måste när man besöker Laos. Vi promenerade runt en timme innan vi bestämde oss för ett mysigt guest house for 60 000 kip per natt (ca 55 kr). Vi besökte den berömda nattmarknaden där vi blev överväldigade av alla färger - väskor med elefanter, necessärer i fina mönster, planscher av träd, tygkassar, lampor, smycken, scarfs,haklappar till bebisar, kläder och otroligt mycket mer. Allt fanns i överflöd och man gick med stora ögon mellan hundratals stånd. Vi fick mersmak på cykling och bestämde oss dagen efter för att bika till Kaung Si Waterfalls (35 km enkel sträcka). Alla vi pratade med avrådde oss och sa att det var too faaaar men vi antog utmaningen och hoppade upp på cyklarna vid 10 på morgonen. Terrängen var ordentligt kuperad och gick upp och ner om vartannat. Det blev ett par vattenpauser på vägen och när vi väl var framme konstaterade L att det blir buss på hemvägen. Efter att bada i paradislika vattenfall, hälsat på björnar i ett björncenter och ätit nygrillad fisk fick L dock krafterna tillbaka och vägen tillbaka gick mycket smidigt - kanske mest på grund av att det nu var svalare. Ls lista på svårigheter med att mountainbika i hills: 

1. Värmen

2. Branta uppförsbackar som ger en mjölksyra

3. En smal hård sadel som ger stjärtsmärtor

4. Ryggont

På kvällen cyklade vi runt stan och la oss tillslut ned på stranden vid Mekong och läste i solnedgången. Dagen efter var vi hyfsat möra, det blev till att fixa lite praktiska saker såsom Vietnamvisum och bussbiljetter och även lite sightseeing till några av stans guldskimrande tempel. Vi provade i Laung Prabang på billig massage och höll på att få våra axlar och ryggar dödade på kuppen (ej att rekommendera).

Turistgatan i Vangvieng (vi bodde en liten bit upp på gatan på guest houset nine NOI).

Promenad till frukoststället tidigt på morgonen.

"The pay bridge" i Laos gillar de att ta betalt för allt - broar, toalettbesök, parkeringar... (Nästan så illa som hemma ;) ).

Cykeltur bland hillsen i riktning mot the blue lagoon. Vi bestämde oss dock först för att pausa och klättra upp på kullen man ser i bakgrunden.

För att ta oss till toppen var vi tvungna att passera många hinder...

...

...

...

Halvvägs upp till toppen är vi fortfarande glada!

Savanasana (yogaposition som bör utföras efter alla fysiska ansträngningar) på toppen av hillet.

Vägen upp var brant och SLIPPERY, vi gick så försiktigt vi kunde men ändå lyckades L drutta på ändan på vägen ner. Efter den här nära döden upplevelsen lade vi till "one of us is gonna die young" på vår spotifylista... 

Cyklar vidare mot the blue lagoon för ett välförtjänt dopp. 

M dyker ner i den djupa lagunen.

L svalkar sig efter många långa varma timmar - gött!

10 km kayaking - underbart!

Erfaren kajakare...

...

Preppar tuben med vattenflaskor och pepsi.

Häpårä!

Trots att barerna stängt var det fler än vi som njöt av tubing i solen.

Mår gott på floden!

...

Det var en del stenar och andra otrevligheter i vattnet, i forsarna kan man därför rekommendera att hålla fötterna högt!

Tubing och Vangvieng avslutad.

Halvvägs till vattenfallen i Luang Prabang (bara 17 km kvar).

Vattenpaus (nej man blir verkligen inte varm av att cykla!).

Kaung Si Waterfalls utanför Laung Prabang.

The little mermaid!

Paradise...

...

L badade med sina älskade brillor och de lyckades såklart försvinna ner bland strömmarna (nu tjatar hon om dem vareviga dag och försöker planera in nästa resstopp till en stad där hon kan lyckas hitta ett par nya).

Laos är vackert - djungel, hills och vattenfall!

Spenderar solnedgången på en sandbank vid mekong tillsammans med kvällsfiskare.

Kvällsläsning efter en tuff cykeldag.