Vi har nu avslutat vårt fältarbete i Nepal och det är dags att pussla ihop en rapport. Presentation
blire i slutet på februari så vi har lite tid på oss att knyta ihop säcken.
För att lite kort berätta vad vi lekt med de senaste veckorna kan vi säga att det i Nepal finns ca 200 000 biogassystem och vanligtvis gör man gasen
från cow dung. Vårt projekt gick dock ut på att göra ett antal case studies och utvärdera småskaliga
biogassystem med input blackwater (toalettvatten) och organiskt avfall. Vi har kikat på technical performance, operation and
maintenance, financial aspects och social acceptance. Vi har totalt besökt sex siter där vi gjort mätningar
på slurry och biogas samt utfört en hel hög intervjuer. Två av siterna är
communities, två är kloster medan ett är ett barnhem och det sista ett stort
hotellkomplex. Generellt går det att säga att det största problemet är
underhåll – det saknas ofta rutiner, instruktioner, utrustning och folk som
är villiga att arbeta med att sköta om systemen (det är tydligen inte superhett
att arbeta med bajs).
En vecka innan vi lämnade Nepal råkade vår usb-sticka trilla
i golvet. Såklart hade vi precis samlat allt material på usb-stickan och
raderat det från vår lånedator. Vi fick hjälp med att försöka rädda våra
intervjuer men tyvärr var stickan bortom räddning. Det blev därför intensivjobb
de sista dagarna för att försöka återställa det som försvunnit. Bortskämda som
vi är fick vi hjälp av Bikash och Krishna som agerade interpretors och fixade motorbikes att ta oss runt med.
Innan vi lämnade detta underbara land och våra fantastiska vänner hann vi med
att fira Dashain, som är en stor familjefestival i Nepal. De är lediga i 10 dagar och alla reser till sina hembyar och träffar släktingar och får välsignelse-tikkor av den äldsta medlemmen av familjen. Vi åkte hem till Bikash farmor och farfar där vi fick tikka och åt en underbar måltid som hans farmor lagat. Man kände sig verkligen som en del av familjen!
Med en vecka kvar i Nepal möttes vi en dag av en hundvalp på vårt guest house. Krishnas kompis hade hittat honom uppe i bergen och tagit med honom till Kathmandu. Vi fick veta att valpens nya hem blir guest houset och han spenderade de första oroliga nätterna tillsammans med oss i vårt rum. Han ser ut som en liten björnunge när han tultar omkring i sin tjocka päls. L fick den stora äran att namnge honom (lycka!) och han har numera namnet Koda (efter björnungen i brother bear). Det var tråkigt att han inte dök upp tidigare då L haft valpabstinens (småputt på att fredrikssonarna skaffade valp medan L är på andra sidan världen).
Det var väldigt känsloladdat när B och K lämnade av oss på flygplatsen 1 november, för även om vi var väldigt ledsna över att lämna dem och landet var vi spända och förväntansfulla över de nya äventyr som väntade oss. Men nu är Nepalkapitlet avslutat för denna gång, men vi är övertygade om att vi kommer komma tillbaka hit förr eller senare.
Namaste
/M n L
En av siterna vi utvärderar. Detta är ett community based system som även innehåller en kompost (under tak). I förgrunden syns en maskin som används till att sönderdela köksavfallet.
Här lagas det mat med biogasen som producerats i ett av klostren vi kikat på.
Intervju med ägaren till ett barnhem som har ett sanitation system med biogasproduktion. En fantastisk kvinna som gör ett enormt jobb med barnhemmet och är otroligt miljömedveten - hon är definitivt vår nya idol!
B och M provtar slurryn som kommer ut från biogasreaktorn. De har såklart med sig vår kära poo-bucket som följt med oss under hela Nepalvistelsen (ljusblå blommig plastbunke) som är perfekt för sampling.
Field visit tillsammans med Laura och en av våra interpretors.
M intervjuar ett av hushållen som är kopplade till ett av systemen som vi utvärderar. Vanligtvis är byborna smånyfikna på vårt arbete och det var inte ovanligt att vi hade en stor publik vid provtagning och intervjuande.
B och L intervjuar en dam från ett annat hushåll i byn.
B instruerar L hur man äter med händerna på bästa sätt.
Firar Dashain hemma hos B - fördrink banana lassi (nam nam!).
L får en tikka av Bs farfar.
M får en tikka.
Vi har fått våra tikkor alla tre och här är vi tillsammans med delar av B:s familj.
Äter fantastisk god Newarimat hemma hos B (bla beaten rice, goat meat, chicken, potatisgegga, grönsaksröra, kikärtor och bhara - som är ett jätte nammigt bröd). L åt i ca 1,5h för att det var så mycket mat!
M får en tikka av Kumari (the living goddess). Kumari väljs ut när hon är fyra år gammal och förblir kumari tills dess att hon får sin mens. Hela dagarna sitter hon i ett rum och välsignar sina besökare.
Såhär fulla är vanligtvis bussarna i Nepal (ofta brukar även folk sitta på taket).
Sista nattenmys med Koda - kan man bli sötare?
Sista double espresso thick shaken. Det var svårt att hålla sig ifrån den tills kortet var taget.
Sista middagen med grabbarna. Dahl bat är på menyn och den intages såklart med händerna.
Vi hann med att åka och träffa Ambrit (Krishnas lillebror) en sista gång också.
Sista frukosten. Vi fick bestämma vad vi ville ha som last breakfast och vi valde såklart pannkakor. Det roliga va att grabbarna inte ätit det förut och visste inte vad man skulle ha på och hur de skulle rullas
Hela DEV Guest House samlat. Ruth Käser Gurung, Rajendra Gurung, storasyster Gurung, Krishna Gurung, Bikash Maharjan, Koda och Mick (första hunden på stället). Fattas på bilden gör Rahol (son till R och R) samt Ambrit Gurung.
Av Ruth och Rajendra fick vi den traditionella Khadan (sjalen och blommorna) vilken ges som gåva till vänner/familj som reser bort eller kommer hem igen.
Vi fick inte ha med oss våra fina blomkransar på flyget och det kändes verkligen som ett avslut på Nepalvistelsen när vi var tvingades slänga ifrån oss blommorna :'(
Vilket häftigt projekt och vad underbart ni verkar ha haft det! :) Fina bilder!
SvaraRadera