En höst i Asien eller hur man fixar avlopp i Himalaya: Grottor, båtar, tuk-tuks och bussar...

Efter att ha spenderat några dagar i det stora Luang Prabang (LP) beslutade vi att he oss norrut mot det lilla gemytliga samhället Nong Khiaw (NK). Lugnt och fint och hilligt! Där spenderade vi ett par dar med att ligga i hängmattan, läsa böcker, chilla vid flodbanken och promenera till en grotta i vilken lokalbefolkningen gömde sig under the Secret War 1965. Där fortsatte vi även att äta gott - röd curry, sweet and sour chicken, lemon shakes... Efter detta supermys ville vi bege oss mot Laos södra delar men insåg snabbt att vi först var tvungna att ta oss hela vägen ner till Vientiane igen (= precis samma väg som vi använt många långa timmar för att ta oss norrut på). För att göra resandet tillbaka lite mer äventyrligt bestämde vi oss för att byta ut minivanen mot en slow boat den första sträckan ned till LP. Vi såg fram emot en solig, härlig tur med fantastiska vyer, men när vi kom till hamnen insåg vi dock att det där fanns väldigt mycket folk och väldigt få båtar... Vi blev inklämda tillsammans med 20 andra i en båt lämpad för 10 pers. Man kunde knappt röra sig under den sex timmar långa resan och träsmak i de nedre regionerna var ett faktum.

I LP hittade vi en nattbuss (AC-buss) ner till Vientiane vilket kanske blev den omysigaste resan hittills bestående av 12 timmar med tokhög Laosmusik, trånga säten och öppna bussfönster - M mådde psykiskt dåligt (de delade även ut spypåsar i flera omgångar som utnyttjades väl av bussgrannar). Väl framme i Vientiane blev det en ny buss till centrala delarna av landet för att titta på en spektakulär grotta - Kong Lo Cave. En flod har format en 7,5 km lång tunnel under ett berg och i slutet av tunneln ligger en liten by dit man bara kan ta sig genom grottan. Färden genom berget var mörk, fuktig och lite läskig men samtidigt var det en helt fantastisk upplevelse!

Stoppet vid Kong Lo Cave blev mindre än ett dygn - vi kom till byn Ban Kong Lo sex på kvällen och åkte därifrån efter lunch följande dag då resan söderut mot Vietnam tog fart. Första delsträckan från Ban Kong Lo bestod av 6 timmar tuk tuk (den större varianten som egentligen mer ser ut som en sunkig jeep) och därefter blev det 4 timmar vanlig buss, där de återigen tryckt in alldeles för mycket folk. På dessa 10 timmar tog vi oss ner till Savannaketh som ska vara Laos andra största stad, vi har dock aldrig varit i en mer död stad på kvällen än denna (förutom möjligtvis Arvika). Vi irrade runt ett tag och fick till slut tag på det mest sunkiga boende vi någonsin haft. På väggen hängde en del roliga trivselregler:

You may not play cards in the room

You may not make naked movies

You need to tell the reception before calling the police

Japp... Och förutom detta var det fullt med kackerlackor som på natten gärna genade över L i den sköna sängen (läs hemska fängelsebritsen). Pigga och utvilade gick vi upp tidigt dagen för att fånga nästa buss till Danang i Vietnam. Till vår stora förvåning och lycka var det en sleeping bus (dock hade det vart lovely att ha denna på natten istället för på dagen)!

Vi fick även höra ett ordspråk om hur chilla Laoiterna egentligen är: Vi har ett risfält, Vietnameser är där varje dag för att sköta om sin odling och se till att det växer, thailändare åker dit och tittar på när riset växer och laoiter sitter hemma och lyssnar på när det växer.

Vid Vietnamgränsen blev vi stoppade ungefär fyrtioelva gånger. Det var stämplar, betala för stämplar, visa stämplar, dubbelkolla stämplar, hitta igen bussen som åkte ifrån oss, checka väskor och utföra hälsokontroller (tydligen var vi tillräckligt friska för att släppas in i landet, temp 36 respektive 36,5 grader celsius). Vi kan nu checka av Laos i Tripadvisor och konstatera att det är ett land som är väldigt chill, fullt med gröna hills och lämpligt för mountainbiking. Vi avslutar med en lista över de fordon vi har provat i det här landet (rangordnade utifrån bekvämlighet):

Tube
Sleeping bus
Kajak
VIP bus
Local bus
Tuk tuk större variant (som sunkig jeep)
Mountain bike
Tuk tuk mindre variant (som moped med släp)
Minibus
Slow boat
AC bus

Long boats vid floden i NK.

Vi bodde i en av dessa Bungalows där vi hade våra egna hängmattor!

På vägen till grottan lekte vi lite med smågrabbarna, som älskade att bli fotade.

För att ta oss till grottan var vi tvungna att passera en hemmagjord bro.

Ingången till grottan ser ut precis som en dödskalle. Nästan som Fantomengrottan faktiskt.

M leker lite i håligheterna.

Skypedate med Angelica i Vancouver och Elin, Frida, Ricardo och Ida i Uppsala.

Coconut Bar&rest var vårat favoritställe i Nong Khiaw, god mat, mysig miljö och enda stället som hade wifi...

Den härliga båtturen från NK till LP uthärdades i denna fullpackade slow boat.

Inklämda och oroliga över att det läckte in vatten uthärdade vi ändå den sex timmar långa färden.

Stor tuk-tuk med mycket folk.

Oreos på local bussen...

Kött på pinne är kanske den mest förekommande gatmaten, från vänster: korv på pinne, get på pinne, småfågel på pinne, småfågelhuvud på pinne respektive råtta på pinne.